”Vi har mycket mera känslor än vad andra har”

Sara Karlsson, 25, fick diagnosen borderline för fyra år sedan. – Vad skönt tänkte jag, nu förstår jag varför folk inte förstår mig.


”Vi har mycket mera känslor än vad andra har”

Sara Karlsson fick diagnosen borderline 2010. Nu lever hon med sin man och sin son i Eskilstuna. Hon praktiserar som skådespelerska och får stöd i en DBT-behandling. Fotograf: Denise Råström

Sara Karlsson har diagnosen borderline. Hon förklarar borderline som en känsla av att inte höra hemma någonstans och som att ingen förstår en.

–      Jag blir exempelvis jättearg över något som någon annan inte skulle bli arg över. Och oftast handlar det om missförstånd. Man kan säga att jag reagerar mycket snabbare och håller också kvar vid det mycket längre, säger hon.

–      Det vanligaste missförståndet är att folk tror att jag överdriver. Att jag överdriver mina känslor. Men det är ju så jag känner. 

Sara Karlsson fick reda på att hon hade borderline efter att hon hamnat i en djup depression. Hon blev inlagd på ett sjukhus och fick efter det en remiss för en utredning där hon fick diagnosen.

–      Det förklarade varför jag kände som jag kände.

”Hon dömde inte mig”

Men behandlingsperioden har inte varit helt enkel. Varken antidepressiva, olika samtalskontakter eller boendestödjande hjälpte. Men efter att hon fick en god man som skötte ekonomin och en kontaktperson som hon kunde vända sig till så förändrades mycket.

–      Under denna period låste jag in mig rätt mycket hemma så min kontaktperson hjälpte verkligen mig att komma ut. Hon var så bra, hon var ingen psykolog utan en vanlig person som varken dömde mig eller kollade ner på mig.

–      Hon hjälpte mig att ta mig ut från lägenheten genom att hitta på saker tillsammans, vardagliga saker så som att fika eller äta middag. Detta för att jag skulle lära mig att komma ut och hitta nya kontakter själv.

Hantera ångest och känslor

I höstas så började Sara Karlsson en DBT-behandling, dialektiskt beteendeterapi. Denna behandling går ut på att lära sig hantera sina känslor och hantera sina relationer. Sådant som annars är svårt.

Exempelvis så är självskadebeteende vanligt hos personer som har borderline. Och i DBT-behandlingen får man hjälp med hur man ska undvika detta. Hur man ska minska ångesten på annat sätt.

– Det handlar om att aktivera sig med något annat. Ibland räcker det att bara fokusera på sin andning, så som att räkna andetagen. Eller räkna tegelstenarna på en tegelvägg.

Hjälper detta dig?

–      Ja, i början kändes det som att jag inte fattade så mycket. Men nu har jag gått ett tag och det har börjat sjunka in mer och mer.

Hur skulle du vilja att folk betedde sig mot dig?

–      Jag skulle vilja att folk förstod mig. Men jag vet inte hur de skulle bete sig.

–      Om jag är arg kanske jag behöver lite avstånd så jag kan avreagera mig men egentligen vill jag bara ha närhet och folk runt omkring mig. Jag tycker inte om att vara ensam. De behöver inte säga någonting, bara vara i samma rum som jag så är jag nöjd.

Har du något råd till andra som är i samma situation som du?

–      Det blir bättre. Jag hatar att få det här rådet själv. Men det kan ofta kännas väldigt hopplöst, men jag vet att det blir bättre.

–      Sedan vill jag också säga att borderline inte behöver vara något dåligt. Min sjuksköterska på behandlingen brukar exempelvis säga att vi bara har mer känslor än vad andra har.